Fredag 9.10.2009 Solheimar

Goethes och Schillers världsåskådning
Föredrag av Hermunder Eiosson

1794 hade Goethe och Schiller hört ett botaniskt, naturvetenskapligt föredrag. Goethe följer Schiller hem och de talar om föredraget de hört. Schiller beklagar hur naturvetenskapen styckar sönder naturen för att förklara den. Goethe hade 1790 skrivit Växternas metamorfos och beskriver urplantan åt Schiller. Schiller säger att detta inte är en erfarenhet, detta är en idé. Goethe anser att det är roligt att höra att han har ideér som han kan se med egna ögon. Goethe har beskrivit samtalet i sina minnesuppteckningar.

Kan vi se ideérna med egna ögon? Naturvetenskapen betraktar ideérna som något, som är i vårt huvud. Människans medvetande var tidigare periferiskt, drömmande. Människan levde i kollektivet, hade inte medvetande om sig själv. Människan börjar vakna upp och ser sig själv. Hon ser också naturen utanför sig själv och upptäcker sig själv från periferin mot punkten. Dualism. Barnet upplever sig själv via omgivningen, distancerar sig senare från omgivningen. Dualism.

Under 1400-1500 talet kommer den vetenskapliga revolutionen i renässansen. Tex Galileo Galilei börjar experimentera (tidigare drömde människan sig till begrepp).

”Man skall mäta det som är mätbart och göra mätbart det som inte är mätbart.” Den franske matematikern Reneé Descartes sade ”Jag tänker, alltså är jag”. Periferiskt medvetande som går till punkt.

På 1800-talet kom positivismen, Auguste Comte. Den teoretiska fysiken. Goethe levde 1749-1832 och under den tiden börjar människorna att intressera sig för biologi. (Det fanns konservativa krafter, som ville hämma utvecklingen. Tex rättegången mot Galilei, vetenskapen kontra religion.) Goethe märker, att man inte kan använda begrepp som håller sig till det mätbara. Man betraktar det organiska som det oorganiska – bara mar komplicerat.

50 år efter Goethes död får Steiner uppdraget att ta hand om Goethes naturvetenskapliga skrifter. Goethe är glömd och Steiner återupptäcker honom. Steiners nya idé var att filosoferna tidigare inte förstod tänkandets roll under kunskapsakten. Att beskriva konsten, det som är begrepp i vetenskapen är bild i konsten. Bildmedvetande.

Samtal på grund av föredraget.


Vid pennan Anja Lehtonen